Äntligen en ny patentlag!
Redan hösten 2012 påbörjades arbetet med att utarbeta en ny patentlag för Sverige.
Patentlagsutredningens betänkande lämnades över till regeringen våren 2015. Sedan dess har förslaget legat för bearbetning hos Justitiedepartmentet, som har varit alltför upptaget av andra frågor för att prioritera detta. Men nu är det slutligen klart! Det lätt omarbetade förslaget på en ny patentlag antogs av riksdagen den 16 oktober, och kommer att träda i kraft den 1 januari 2025. Detta var helt okontroversiellt, inga talare var anmälda i riksdagen, och beslutet klubbades på åtta sekunder.
Den nya patentlagen är helt omarbetad jämfört med den nuvarande patentlagen från 1967. Eftersom en mängd ändringar och tillägg genom åren gjorts i den nuvarande patentlagen har den blivit väldigt svårbegriplig och svåröverskådlig. I det s.k. Philips-målet (RÅ 1990 ref. 84) uttalade Regeringsrätten att intern rättstillämpning av svensk rätt ska följa praxis hos den europeiska patentmyndigheten (EPO), och efter detta har många paragrafer i patentlagen kommit att tolkas på samma sätt som olika artiklar i den europeiska patentkonventionen (EPC), trots att lydelsen ofta har haft stora skillnader. Detta har lett till oklarheter. Ett av de viktigaste syftena med en ny patentlag har därför varit att åstadkomma en tydligare patentlag, som i större utsträckning är harmoniserad med EPC.
I sak innebär den nya patentlagen dock inga direkta skillnader. I och med att det redan tidigare varit uttalat att EPO-praxis ska följas, bör ändringarna i lydelser inte innebära någon ändring i tolkning. Tidigare svensk praxis bör kunna användas som ledning även när beslut ska fattas enligt den nya lagen. Syftet med den nya lagen har inte varit att genomföra några ändringar i praxis, utan endast att modernisera lagen och göra den mer överskådlig, och därmed lättare att följa.
Malin Keijser Bergöö på Barker Brettell Sweden AB var expert i patentlagsutredningen, och drev då på för en harmonisering med EPC. Hon är nöjd med den nya patentlagen, men hade gärna sett en ännu tydligare harmonisering. Två av de frågor hon drev, men inte fick gehör för, var avskaffande av steget ”Underrättelse om patentmeddelande” i beviljandeprocessen, samt av begreppet ”grundhandling”. Båda dessa innebär att patentprocessen hos PRV skiljer sig väsentligt från patentprocessen hos EPO.
Beviljandeprocessen av ett patent hos PRV sker i tre steg: först skickar PRV ut ett ”Slutföreläggande”, sedan en ”Underrättelse om patentmeddelande”, och först efter detta ett ”Patentmeddelande”. Enligt Malin innebär detta att processen för att få ett svenskt patent blir onödigt utdragen och kostsam.
– Hos EPO klarar man av detta på bara två steg, ”Intention to grant” och ”Decision to grant”, så detta bör även PRV klara av. Det finns ingen rimlig anledning till det extra steget ”Underrättelse om patentmeddelande”, säger Malin.
Hos EPO är det alltid ansökan på ingivningsdagen som är referens för om ändringar får göras i en patentansökan (vilket säkerställer att patent inte beviljas på en uppfinning som ännu inte är gjord då patentansökan lämnas in). Enligt svensk rätt är det i stället ”grundhandlingen” som används som referens. I de fall då en ansökan lämnats in i Sverige på något annat språk än svenska, engelska, danska eller norska är det den svenska eller engelska översättningen av ansökan (som ofta lämnas in långt senare) som räknas som ”grundhandling”, även om denna skiljer sig från den ursprungligen inlämnade ansökan. Detta leder, enligt Malin, till oklarheter som man slipper om man i stället utgår från ansökan på ingivningsdagen.
Malin uppmanar regeringen att fatta beslut om en ny patentförordning, som skulle kunna medföra avskaffande av steget ”Underrättelse om patentmeddelande” i beviljandeprocessen, och begreppet ”grundhandling” (till förmån för ”ansökan på ingivningsdagen”).
– Även om dessa ändringar inte införts i den nya patentlagen finns det inget som hindrar att ändringarna genomförs genom ändringar i patentkungörelsen. Den utredning som slutfördes våren 2015 lade även fram ett förslag på en patentförordning som skulle ersätta dagens patentkungörelse. Regeringen har ännu inte fattat beslut om någon ny patentförordning, men patentkungörelsen måste naturligtvis ändras i och med den nya patentlagen. I arbetet med dessa ändringar bör det övervägas om grundhandlingsbegreppet och steget ”Underrättelse om patentmeddelande” kan avskaffas.
Det återstår att se om Malins uppmaning kommer att hörsammas. Om du som läsare har några frågor eller funderingar om den nya patentlagen – eller vill diskutera vad som borde tas upp i en ny patentförordning – hör då gärna av dig till oss på Barker Brettell Sweden.
